Lunchrapporten 2021

Att vi på Sodexo Benefits & Rewards Services tycker att lunchen är dagens viktigaste måltid är ingen hemlighet. Vi vet vad lunchen betyder för att skapa en hållbar arbetsplats med nöjda och friska medarbetare. I Lunchrapporten 2021 belyser vi lunchens betydelse för vårt välmående. Vi har genom att intervjua olika experter tittat på hur lunchvanorna har förändrats under det senaste året då många arbetat hemifrån.
 
Vi hoppas att den här rapporten kan bidra till en djupare inblick i lunchens betydelse, och inspirera till att jobba aktivt med lunchförmånen för att skapa välmående hos dina medarbetare.
 
Innehåll:
 
Här på webbsidan kan du läsa utdrag ur vår rapport. Klicka på en rubrik i innehållsförteckningen ovan för att komma direkt till det avsnittet.
 

Vill du läsa rapporten i sin helhet? Fyll i din e-mail adress så skickas den till dig som PDF. 

Trendspaning - hur har lunchvanorna ändrats under Covid19 pandemin?

Att kartlägga svenskarnas lunchvanor samma år som den värld vi känner helt kastas omkull kan månne verka märkligt. För när vardagen helt plötsligt blir en annan borde det också gälla våra lunchvanor - eller?
Det korta svaret är JA. I vår enkät svarade 72,2% att Covid19  hade påverkat sättet de äter lunch. Framförallt handlar det om vad de äter och hur länge de äter. Men när vi pratade med Nicklas Neuman, docent i kostvetenskap, menade han att i det långa loppet gör ett år, eller två ingen större skillnad. Vår lunch är så djupt rotad, både biologiskt och sociologiskt att det här snarare får ses som en parentes. Däremot kan nya vanor som att köpa mer take away ligga kvar. Därför får den här rapporten lika mycket ses som en trendrapport eller en titt i spåkulan: hur har, och hur kommer Covid19 att påverka konsumenterna, krögarna och leverantörerna? Vi har pratat med forskare, experter och givetvis lunchätarna.
Men allra först - att vi på Sodexo Benefits och Rewards Services tycker att lunchen är dagens viktigaste måltid är ingen hemlighet. Vi vet vad lunchen betyder för att skapa en hållbar arbetsplats med nöjda och friska medarbetare, Värt att notera är att vi inte är ensamma om den uppfattningen. 42% uppger att lunchen  är dagens viktigaste måltid. Middag kommer på andra plats med 33%. Medan det klassiska svaret frukost kommer först på plats tre med 25% av rösterna.  

Lunchens betydelse för hur vi mår

Lunchen handlar om så mycket mer än vad vi äter. Inte minst på arbetsplatsen där den både kan fungera relationsbyggande och som en chans till återhämtning. Men vad krävs för en lyckad lunch, och hur påverkas vi när vi inte längre har ett lunchrum att besöka?
Innehållet på vår lunchtallrik kan skilja sig åt, men lunchen som sådan har inte förändrats nämnvärt sedan vi lämnade jord- brukssamhället bakom oss och lät middagen bli dagens största mål. Vi ser alltid samtiden som väldigt speciell, annorlunda och förändringsbenägen. Men det mesta går igen, säger Nicklas Neuman, docent i kostvetenskap vid Uppsala Universitet. Han berättar att när det kommer till lunchen är vi svenskar väldigt stabila i våra vanor. Båda vad gäller tid (mellan 12–13), hur stor del av det dagliga energiintaget som måltiden utgör, liksom vad vi äter. En viktig parameter är den svenska skollunchen som vi alla har gemensamt – här fostras vi in i en gemensam lunchkultur. Vi har en kultur där vi vill placera lunch- tiden klockan 12. Biologin och det sociala samverkar, den biologiska klockan säger att det inte är bra att äta mitt i natten. Sam- tidigt som vi vill dela vår måltid med andra.
Det är en myt som dykt upp att familjer inte äter mat tillsammans, generation efter generation tycker att måltider tillsammans är det viktiga, säger Nicklas. På arbetsplatsen är lunchen en viktig del i att skapa relationer med kollegor och till att knyta nya affärskontakter. Deltar man inte under fikarasten hamnar man lätt utanför. Överhuvudtaget tycker människor att det är en viktig sak att dela mat med andra. Lunchen är inte bara ett ”hål” där det går att få in ett möte, säger Nicklas. Att dela måltid är alliansbyggande.
De senaste fem åren har Lina Ejlertson bedrivit en studie om återhämtning i arbetet. Även om lunchen egentligen ligger utanför arbetstid har hon sett vilken viktig roll den spelar för hur vi mår. Gemenskap och stöd från andra främjar möjligheten till återhämtning. Goda relationer på arbetsplatsen är därför en väldigt viktig pusselbit. Och för att komma dit krävs det att det finns utrymme till att lära känna varandra utanför den professionella rollen, säger Lina. Det är här lunchen kommer in, för det är just stunderna under lunchen – när man har möjlighet att skratta tillsammans som gemenskapen och sammanhållningen ökar.
I projektet jag drev inom primärvården har vi delvis nyttjat lunchen till promenader eftersom vi såg hur främjande det var. Frisk luft och motion i all ära, men det var samtalet och möjligheten till reflektion tillsammans med en kollega som var mest återhämtande. Rent fysiskt går det också att utforma lunchrummet, det ska finnas utrymme för alla att sitta ner, lokalerna ska vara luftiga, ljusa och ljuddämpande, stolarna ska vara ergonomiska. Men ytterligare en faktor spelar större roll än de övriga: flexibilitet och känslan av autonomi, självbestämmande. Vad du gör spelar mindre roll så länge som du bestämmer kring hur, när och var.
Det måste finnas utrymme att fatta beslut kring vad som passar bäst för mig. Om det sedan är att få gå in i ett tyst rum och blunda eller att få tjitttjatta med en kollega i femton minuter. Hur vi ser på återhämtning skiljer sig enormt, det måste finnas utrymme för de egna behoven, säger Lina.

Receptet på en lyckad hemmalunch

Att jobba hemifrån behöver inte innebära att lunchen intas framför datorn eller bara består av fil och flingor. Rätt planerat kan den bli ett positivt avbrott som ger energi i dubbel bemärkelse. Fråga bara matbloggaren Cina Risberg som såg pandemin som en chans att lyfta just hemmalunchen.
Då i mars 2020 när vi som bäst försökte landa i det som skulle bli vår nya vardag formulerade Cina Risberg sitt första blogginlägg på Lunchhemma.se. Inlägget fick rubriken Lunchen. Hemmajobbarens bästa belöningssystem och dök rätt in i en rutinerad hemmajobbares kylskåp. År som frilansande PR- och kommunikationskonsult har gjort henne till en expert på att ge hemmalunchen guldkanten den förtjänar och nu kände hon att det var dags att dela med sig av passionen.
- För mig är det livskvalitet att få jobba hemifrån, all tid som fri- görs av att jag slipper pendla. Då har man några extra minuter att lägga på sin lunch. För sitter man hemma och äter fil och mackor blir det svårt. Jag ville inspirera andra till att skapa en positiv upplevelse, säger Cina.
Lunchhemma.se beskriver hon som ett passionsprojekt, från registreringen av domän till att skapa en lista med flera hundra innehållsidéer gick av bara farten. Sedan ramlade det på som hon själv beskriver det. Via LinkedIn och vänner spred sig ryktet om den nya bloggen som snabbt blev en favorit. Så pass att den blev nominerad till Stora Matbloggspriset.
Så vad är då nyckeln till en ”bra” hemma- lunch? Enligt Cina är den snabblagad och består av råvaror som redan finns hemma. Den är nyttig, mättande och framförallt så är den god.
- Lunchen ska vara något du ser fram emot och något som håller dig mätt. Jag börjar fantisera om lunchen redan på morgonen. Helst består den också av rester, mitt matsvinn är nästan noll. En klutt yoghurt blir en sås, finns det en näve pasta kvar kan det bli grunden till en gratäng. Men för att det ska gå smidigt gäller det att ha matvaror hemma.   Bland hennes stapelvaror finns grönsaker som håller länge (helst svartkål och grönkål), smaksättare som vitlök, parmesan, citron och harissa. Proteiner med lång hållbarhet som halloumi, ägg, bönor och nötter. Och pasta. Alltid pasta. Hon berättar att hon gärna köper råvara och sedan bygger lunchen runt den och att hon byggt upp bloggen på samma sätt.
Jag har taggat råvarorna i inläggen så att de blir sökbara. Du ska kunna kika in i ditt kylskåp och tänka okej jag har överblivet ris och kikärtor – vad kan jag göra med det? Jag tror att många inbillar sig att det tar för lång tid att laga en vettig lunch. Men har man bara en liten plan går det så himla snabbt.
För man måste ge sig själv en bra lunch, man ska orka jobba hela eftermiddagen utan att gå och rycka i kylskåpsdörren.
Ett annat sätt att skapa guldkant på hemmalunchen är att dela den. Cina berättar att bloggen har lett till ett samarbete med det lokala bageriet. Varannan fredag går det att förboka en lunch att ta med, och numera är det ett gäng av hemmajobbare som möts upp där och sedan går och äter vid områdets badplats.
Att laga mat till andra är en kärlekshandling. Jag kommer ifrån en släkt där maten har varit centrum för umgänge, glädje och socialiserande. Så det är fantastiskt att jag kunnat bidra till att skapa ett socialt sammanhang i den här annars ganska så ensamma tiden, säger Cina.

Take-away luncherna ökar

Matleverantörerna har till skillnad mot resten av restaurang- branschen kunnat växa under pandemin. Ett exempel är företaget Wolt som sommaren 2020 kunde utöka sin närvaro till flera nya städer samtidigt som de inledde nya samarbeten med allt från snabbmatskedjor till kvarterskrogar.
I takt med att kraven på social distansering och hemmajobbande ökade hittade också en helt ny kundkrets till den växande andelen matleverantörer. Med några enkla knapptryck på mobilen var det plötsligt möjligt att fortsatt kunna äta på favoritrestaurangen, utan att träffa någon.
Covid19 har förändrat människors vardag på många olika sätt. Användandet av digitala möten har ökat, och inköp av livsmedel eller rådgivning i sjukvården sker allt oftare med hjälp av tech. Många människor har även introducerats till vår industri för att fortsätta kunna njuta av god mat även om man inte kan gå ut i samma utsträckning. Tack vare den ökande digitaliseringen har vi en förhoppning om att detta nya köpbeteende är bestående, säger Carl Zetterqvist, General Manager på Wolt.
En snabb omgruppering till en helt omkastad spelplan är en av anledningarna till att Wolt kunnat växa under pandemin, bland annat såg Wolt till att standardisera funktionen ”Lämna vid dörren”. Plötsligt kunde leveransen ske helt utan kontakt mellan bud och kund. Andelen krogar som samtidigt såg ett minskat antal besökare snabbade på processen. Antalet samarbetspartners steg jämfört med föregående år.
De har kunnat nå helt nya kunder samtidigt som Wolt har varit en viktig aktör för krögarna att fortsätta kunna tjäna sin kundkrets. Vi har också inlett samarbeten med ghost kitchens, aktörer som driver flera olika kök i en och samma lokal utan plats för sittande kunder. Det ska bli intressant att se hur dessa virtuella restauranger kommer att påverka industrin framöver.
Att svensken har ändrat sitt köpbeteende under pandemin ser Carl. Dels använder fler Wolt till att få även livsmedel hemlevererat, likaså har andelen luncher ökat. Vi ser också att andelen beställningar vid lunchtid ökar. En anledning kan vara att många jobbar hemifrån och beställer hem god mat från restauranger istället för att äta på lunchmatsalen på jobbet. Wolt är fortsatt optimistiska inför framtiden, än är matleveransbranschen relativt ny i Sverige. Jämför man med köpbeteendet i andra, mer mogna marknader, så hoppas och tror vi att ännu fler människor kommer att använda vår tjänst allt oftare. Covid19 snabbade på denna utveckling, säger Carl.

Den hållbara lunchen

  Det råder ingen tvekan om att hållbarhetstänket är här för att stanna – inte minst när det gäller den mat vi äter. Lokalt producerade matvaror efterfrågas allt mer och den vegetariska trenden växer hela tiden.
Maten på vår lunchtallrik påverkar i hög utsträckning miljön, både positivt och negativt. Livsmedelsproduktion kan ha positiva effekter på landskapsbilden och den biologiska mångfalden, medan de negativa effekterna av livsmedelsproduktion är utsläpp av växthusgaser eller giftiga bekämpningsmedel. Därför är det extra viktigt att styra om till en livsmedelsproduktion som inte påverkar miljön negativt. Men konsumenten är på tårna när det gäller hållbarhet! Det visar bl.a. en undersökning som Sodexo gjort bland lunchkortsanvändare. Där kan hela 3 av 4 tänka sig att betala mer för matprodukter som inte skadar miljön, och lika många uppger att ”äta rätt” är det viktigaste sättet för att upprätthålla en god hälsa. Att fler och fler väljer vegetariskt kan man se även bland lunchkortsanvändare där en stor del av de tillfrågade har som ambition att minska sin köttkonsumtion. 57% äter redan vegetariskt minst en gång i veckan, jämfört med 2018 då den siffran var 43%.
För bara sisådär två år sen så kunde lunchrestauranger ha ett vegetariskt alternativ per vecka. 2020 är det helt otänkbart – idag förväntar sig lunchgäster minst ett vegetariskt lunchalternativ varje dag, säger Anna Stridh, matserviceexpert på Sodexo. Och jag tror att vi kommer se ett skifte framöver – där lunchrestauranger erbjuder flera vegetariska och veganska rätter men kanske bara en kötträtt. Anna tror dock att efterfrågan på kött kommer finnas kvar, men troligtvis i mindre portioner snarare än att det försvinner helt. Fisk och fågel kommer ersätta en del av det röda köttet då det har en lägre påverkan på klimatet.
Att räkna ut klimatpåverkan på rätter är mer eller mindre standard idag och konsumenter väljer i allt större utsträckning rätter som har lågt koldioxidutsläpp. För att tillgodose det ökade intresset för hållbarhet och konsumenternas behov inför Sodexo ett nytt matkoncept som kommer att synas på flera av restaurangerna inom en snar framtid. Konceptet heter Future50Food och är en lista gjort av Unilever och WWF där de listat 50 grödor som gör matproduktionen globalt mer hållbar.
Jordens befolkning ökar hela tiden och vi behöver se över det vi odlar för att inte utarma jordens resurser. Matkonceptet hos oss bygger på recept där vi använder oss av dessa ingredienser. Det kan vara grödor som till exempel grönkål, bovete, linser eller kikärtor, avslutar Anna.

Mindfood - hur påverkas vår mentala hälsa av vad vi äter?

Trenden kallas mindfood och belyser den känslomässiga rollen som mat har i våra liv – det är alltså inte längre bara de fysiska fördelarna man är ute efter utan även de psykiska. Att restaurangbranschen också har börjat intressera sig för hur maten påverkar gästernas mentala hälsa syns på ställen som Millimeter Milligram Black Boudha i Seoul, The Souls Philosophy i Köpen- hamn och Grow Healthy i Portugal. Dessa restauranger erbjuder rätter baserade på gästernas humör och känslomässiga behov.
Magen och tarmens koppling till hur vi mår psykiskt har varit på agendan ett tag. Forskare har kommit fram till att det definitivt finns en koppling mellan vår mentala hälsa och vad vi äter, säger Anna Stridh, matserviceexpert på Sodexo. Mat ses mer och mer som medicin som kan påverka alltifrån vår mentala kapacitet, såsom fokus, men även skönhet och åldrande. Livsmedel kan fungera som pre- och probiotika mot både inflammationer och ångest och depression, fortsätter Anna.
Att man börjar se mer till helheten när det gäller kroppen och knoppen har även Henrik Ennart erfarit. Henrik är vetenskapsjournalist och författare till boken Happy Food som handlar om hur måltiden och lyckan hör ihop. Han tror definitivt att man kommer titta mer på hur olika delar i kroppen hänger ihop, inte se hjärnan som en helt fristående del som inte alls påverkas av det vi äter.
När det gäller forskning om tarmfloran så har man sett att till exempel personer med svår depression ofta har en förändring i tarmfloran. Detta gäller även Mekroniskt trötthetssyndrom – där ett av diagnoskriterierna är maginfektion. Detta är egentligen ett holistiskt synsätt som funnits länge – det är bara att det börjat bli mer vetenskapligt belagt. Det är det som är hela grejen med Mindfood – mår man bra i kroppen så mår man bättre i själen också. Henrik tror att Mindfood kommer att synas mer i restaurangbranschen, och i livsmedelsindustrin överlag, i framtiden också.
Utmaningen är ju att det samtidigt ska smaka gott. Man måste utveckla en kokkonst som gör att man vill äta nyttigt. Jag tror också att vi kommer titta mer på hur man kan utvinna småämnen i grödor, man går in i fröbanker och väcker ämnen till liv. Vi behöver ha en större variation på grödor – till exempel olika sorters vete.

Vad händer med nätverkslunchen?

Nätverket LunchIn hade precis etablerat sig i 68 länder och nått över 300 000 personer när Corona slog till våren 2020. Varför är det viktigt med det personliga mötet och hur överlever ett lunchnätverk en pandemi? Vi har pratat med grundaren Kristian Andersson.
Kristian Andersson kallar sig själv för perspektivist. Det innebär att han har en övertygelse om att alla människor har vett utifrån sitt eget perspektiv och erfarenheter. Han understryker vikten av att lyssna och försöka förstå varandra, även om man är oense. Med den filosofin i ryggen föddes idén om LunchIn – ett inklusivt affärsnätverk där man träffar människor och knyter kontakter.
2016 var jag och käkade lunch med en LinkedIn-kontakt som jag aldrig träffat förut. Efteråt tänkte jag ”det här borde ju fler vilja göra”. Jag fick gåshud när jag insåg möjligheten att slå flera flugor i samma smäll. Lunchrestauranger vill ha gäster och människor vill utöka sina nätverk. Varför inte skapa en avgiftsfri gemenskap där det enda som krävs är att man betalar sin egen lunch? Sagt och gjort. Kristian gjorde ett inlägg på LinkedIn om en nätverkslunch i Jönköping – samma dag och samma tid varje vecka.
I varje stad där det anordnas LunchIn- träffar finns en ambassadör som sköter logistiken. Resten sköter sig självt. Ibland pratar man om entreprenörskap, ibland om Employer Branding och ibland om fritidsintressen eller helgplaner. Hela idén bygger på att man inte vet vad man kommer prata om innan för att sedan gå därifrån med nya erfarenheter. Efter en lunch brukar jag gå därifrån med 25 nya samtalsämnen. Jag tror att behovet av att skapa relationer och träffa människor bara blir större och större i takt med den ökade digitaliseringen. Det är människor vi gör affärer med. Att skapa relationer är att skapa affärer, men även vänskap.
Men så kom en pandemi och ställde allt på ända. Att träffas många personer över lunch blev från en dag till en annan någonting otänkbart. Så vad hände med LunchIn?
När pandemin bröt ut drog vi igång arbetet på allvar. I november hade vi våra första online träffar och det gick över förväntan. Egentligen funkar det på precis samma sätt som för en vanlig träff. Man loggar in i mötet och slumpas ut i grupper om fyra där man äter sin lunch och samtalar om det som kommer upp. Kristian menar att LunchIn-online har medfört många möjligheter. Nu kan människor från hela världen mötas och knyta nya kontakter över en lunch. Han känner sig säker på att online-träffarna kommer att fortsätta även efter Corona, men understryker ändå vikten av det personliga mötet,
Det finns ingenting som slår att träffas online och äta lunch på restaurang när det kommer till att skapa relationer. Nu har vi blivit påminda om det och inser att vi inte kan ta det förgivet. Jag tror på en tillbakastuds utan dess like när Corona är över.   Ladda ner Lunchrapporten 2021 som PDF